La Traviata, succéoperan som får stående ovationer

Vilken föreställning! Jag har varit Malmö Opera och upplevt La Traviata, en gripande opera av kompositören Giuseppe Verdi (1831 – 1901). Handlingen är baserad på Alexandre Dumas (1824 – 1895), Kameliadamen. La Traviata är en tragisk kärlekshistoria med helt underbara melodier som jag gärna lyssnar på om och om igen. Tydligen känner fler som jag då La Traviata är en av världens just nu mest spelade operor, enligt Malmö Operas hemsida.

Operan handlar om hålldamen Violetta Valéry som lever ett liv med fester, alkohol och sex. Hon saknar något och när Alfredo Germont dyker upp blir han svaret på hennes drömmar om kärlek och respekt. Men Violetta är svårt sjuk av tuberkulos som gör henne allt svagare och det förflutna hinner ikapp henne när hon tvingas offra sin kärlek för att rädda familjen Germonts rykte.

Att besöka operan är en konstupplevelse i sig, man möts av skulpturen Tragos välkomnande brinnande facklor och väl inne i foajén hälsar bronsskulpturen Thalia välkommen. Teaterns julgran är vackert dekorerad med spännande julpynt i sann teateranda och på kvällstid speglas insidan av operahuset vackert i de stora fönsterna med utsikt mot Fersens väg, även omnämnt som Malmös Champs Elysée.

Scenografi och kostym var galen och enastående på en och samma gång. Tanken på en massa dansande skelett på scenen kändes märklig när jag såg bilderna före föreställningen, men väl där blev det tydligt att scenografi och kostym lyfte hela föreställningen. Om man bara ska se en opera under denna säsong så se La Traviata, föreställningen är en fröjd och sann konstupplevelse för alla sinnen.

Att se La Traviata på Malmö Opera var verkligen en mäktig upplevelse och helt klart en av de bästa föreställningar jag sett*

Christina Karlsson

 

 

 

 

Från bokrelease i Svedala till litteraturafton på Skillinge teater

Överväldigad är känslan som infinner sig när jag betraktar alla vackra blommor jag fick i samband med bokreleasen. Blommorna fyller hemmet med väldoft och blomsterprakt så det är en fröjd att komma hem, andas in och bara njuta.

Helgen. Jag tillbringade timmar av lördagen och ytterligare timmar av söndagen på Galleri KVIS för att mingla vidare med för mig såväl kända som okända besökare. Jag fick förmånen att signera och sälja ytterligare några böcker.

På lördagseftermiddagen fyllde jag en resväska med böcker och körde tvärs igenom Skåne för att delta i Litteraturrundans litteraturafton som ägde rum på Skillinge teater i Skillinge. Vi var ett femtontal författare som presenterade våra böcker inför en publik som varierade i antal från ca 30 – 60 personer. Ett trevligt arrangemang  där man fick hålla sina framföranden ifrån en scen som är placerad i anslutning till en restaurang, vilket i sin tur skapade en avslappnad och trivsam stämning med en mätt och belåten publik. Varje heltimme hade en kvarts uppehåll i programmet, då det fanns möjlighet för publiken att köpa böcker och mingla.

Det var otroligt intressant att få träffa de olika författarna, lyssna till deras olika bokpresentationer av böcker om olika ämnen, i olika genrer och stilar. Jag sålde några böcker och kom hem med tre nya böcker, två diktböcker och en roman. Summa kardemumma känner jag mig glad för att jag hoppade på boktåget och tog tillfället att skaffa nya erfarenheter i akt.

Nu har det hunnit bli onsdag, ordinarie arbetsvecka är i full gång och jag kan inte undgå att känna att jag lever.

Utmaningar, driv och vinterskriv.

Snart är det advent och då må varje ljus vara tänt!

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

 

”I have a Party In my Head”

Vilken känsla! Igår bar det av till Halmstad Arena för att kolla in konserten med Per Gessles Roxette. Och vilken konsert! Stämningen var på topp och Per Gessle berättade bland annat om hur det gick till när han skrev låten Joyride. Han vaknade upp en morgon och fann en lapp som hans dåvarande flickvän och nuvarande fru hade skrivit. På lappen stod det någon i stil med Godmorgon din tok, jag älskar dig…och det blev inledningen ”Hello, your fool I Love You”. Tänk vad kärlek kan inspirera <3

Konserten var glad, livfull, känslig och fantastik på många vis! Men självklart så kommer Roxette aldrig att bli desamma utan Marie Fredriksson som är en oslagbar sångerska/artist. Därför var det ett bra stilgrepp att Helena Josefsson inte ens försökte imitera Fredriksson, utan att hon istället hade rustat sig med en helt egen stil. Låtarna hade dessutom fått ett litet annorlunda sound.

Helgen som helhet har bjudit på så mycket mer… mer om det i kommande inlägg, men om ni vill veta mer kan ni alltid kolla in på min andra hemsida, christinakarlsson.se

Tillhör du också en av oss som genom åren lyssnat till och sjungit med i Per Gessles musik, genom Gyllene Tider, Soloplattor och Roxette?

Christina Karlsson

 

 

Årets kulturkalas!

Vilken helg det blev! Intensiv och otroligt inspirerande. Det kändes som att poesiläsningen gick bra. Jag hade uppläsningen i det större rummet på galleriet, framför mina fototavlor och alldeles intill bordet med styrelsens SveDalahästar. Det blev totalt tre uppläsningar med tre dikter vid varje tillfälle, alla med anknytning till svensk kultur som var utställningens tema.

Vi bjöd på traditionell svensk fika med kaffe, saft och sju sorters kakor. Kakorna ingick i en ätbar konstinstallation som jag arrangerat med sju sorters kakor, rosor och dikter. Det tog mig några timmar att arrangera installationen men jag blev nöjd med resultatet så det var det värt. Den estetiska fikan blev ett uppskattat inslag för såväl öga som smak.

Må väl och njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

 

 

 

Min SveDalahäst är en bevingad enhörning

Lördagen den 6 oktober är det kulturkalas i Svedala kommun och vi på Galleri KVIS står för vår lilla del av arrangemanget. I samband med förra årets kulturarrangemang kläckte jag idén om att vi kommande år skulle ha  temat svensk kultur. I somras kläcktes ytterligare en idé, när en av våra styrelsemedlemmar skulle åka till Nusnäs. Vi bad henne att köpa med sig omålade trähästar som vi har sandpapprat och slipat till. I höstas kläcktes nästa idé. Vi arrangerar ett styrelsemöte där vi i styrelsen skapar en egen personlig SveDalahäst.Vad roligt vi hade! De flesta av oss hann inte måla klart på en kväll, utan fick ta med hästarna hem och färdigställa dem. Denna helgen har det varit smygvernissage för kulturkalasets utställning.

Min häst representerar sagorna, drömmarna och hantverket i vår kultur. Den representerar idéer, lekfullhet, kvinnokraft och skaparglädje.

Det känns gott att arbeta tillsammans med en styrelse som vågar vara lite innovativ. Inte för att det är första gången som någon målar trähästar precis… men det är första gången som vi gör det tillsammans på Galleri KVIS och vi på sätt och vis placerar vi den ursprungliga Dalahästen i rampljuset, genom att inspireras och skapa en egen variation som blir till en konstinstallation. Våra olika personligheter kan spåras i våra hästar.

Personligen så tycker jag att de alla är fina, var och en på sitt sätt och någon gång under veckan kommer hästarna att få en närmare presentation på Galleri KVIS hemsida. Det kan möjligtvis vara så att jag hinner uppdatera hemsidan ikväll innan jag somnar.

Må väl och ta väl hand om er där ute IRL och i cyberspace.

Christina Karlsson

 

 

Känslan av utställningen dröjer sig kvar; Picasso 1932 – Love Fame Tragedi

Konferensdagarna i London strax före semestern var fullbokade, men jag lyckades få två timmar tillgängliga medans det fortfarande var öppet på konstmuseet, Tate Modern. Att gå igenom hela museet tar många timmar så med mindre än två timmar till förfogande gäller det att göra en urvalsprocess. Jag valde att fokusera på Picassoutställningen. Självklart så köpte jag med mig utställningsboken hem för att i lugn och ro kunna läsa om och njuta av utställningen flera gånger i efterhand.

Vi hade förmånen att bo på ett trevligt hotell som låg alldeles intill Banksidewalk. Mycket fint läge enligt mig med fin utsikt från flertalet trevliga broar, konstmuseum, trevliga uteserveringar och Shakespeares Globe. Och gångavstånd till centrum.

Att Picasso fascinerades av kvinnor syns i hans målningar. I just denna utställningen ingick många kvinnoporträtt där kvinnan sitter och läser eller som här drömmer sig in i bokens värld. Jag finner porträtten intressanta och fascineras av att man med få linjer kan uttrycka så mycket. Detta blir särskilt tydligt i porträttet nedan med den skrivande kvinnan och en blomma. Enkelt stilrent och uttrycksfullt. Jag gillar det.

Picassos konst är imponerande och det är helt otroligt att en person lyckats skapa så många uttrycksfulla och vackra verk. Vilken utställning! Känns fantastiskt att ha varit där.

Jag njuter vidare av denna sommarens intensiva värme genom att hålla mig i skuggan, där ägnar jag mig oftast åt att läsa böcker, bläddra i böcker och skriva – precis som kvinnorna i målningarna.

På återseende!

Christina Karlsson

 

En smurfs återkomst

Den här underbara tavlan köpte jag med mig hem från den senaste utställningen på Galleri KVIS. Kännetecknade för fotografen Ann-Kristin Thönnersten Nilssons fotokonst är att hon ofta fotograferar sina smurfar i olika miljöer. Ann-Kristin ingår i RTPs fotogrupp som nyss ställt ut på vårt lokala konstgalleri här i Svedala.

Förra året när jag ställde ut min ”kaffebordsinstallation” på Galleri KVIS fick jag besök av Ann-Kristin. Hon frågade givetvis om det var okej att fotografera men jag blev ändå överraskad när jag i efterhand fick se i hennes instagramflöde att hon hade placerat ut en av sina smurfar och fotograferat på olika platser i min utställning. Jag fann det spännande att utsnitt ur min konstutställning på detta sätt till viss del fick ingå i ett helt nytt sammanhang och leva vidare i en annan persons fotografier.

Nu har Ann-Kristin och hennes fotogrupp nyligen ställt ut på galleriet och då valde hon att ställa ut några av sina ljuvliga fotografier med smurfar. Om ni tittar på min header och sedan på fotografiet av tavlan jag hämtat hem idag så känner ni igen var smurfen fick posera.

Jag känner mig lyckligt lottad över att ha konsten som intresse och följeslagare i livet. Konst berikar, och jag lär mig hela tiden nya saker och träffar intressanta personligheter och konstverk som inspirerar och allt detta tack vare intresset för konst.

Placeringen av smurftavlan kommer troligtvis att bli i hallen tillsammans med ett annat gäng fotografier och målningar.

På återseende <3

Christina Karlsson

 

En ton, ett ljus och en besökare

Jag ler inombords varje gång jag får syn på den här fina skulpturen. På fotografiet ovan poserar den i trädgården, men dess verkliga placering är i köksfönstret som på bilden nedanför. Köket är den plats där jag dagligen slår mig till ro för att njuta av en kopp kaffe, frukost eller en matbit och just därför valde jag att placera skulpturen där. Jag blir så innerligt glad varje gång jag får syn på den och jag tycker om att filosofera kring budskapet den bär med sig.

Jag tycker om att betrakta speglingarna som uppstår i fönstret och kontrasten mellan skulpturen och den gröna naturen utanför. Skulpturen ingick i konceptutställningen det Ofattbara 3.0 och konstnären heter Joakim Larsson.

Den här underbara dikten lämnade Stina Larsson kvar som en ton på galleriet i samband med litteraturrundan och finissagedagen. Hon skrev den också på insidan av omslaget till sin fina bok, Livstecken som rymmer en av hennes diktsamlingar som jag läst om och om igen. Dikter att drömma till, passar utmärkt för en drömmare som mig…

Jag känner mig lyckligt lottad över att ha förmågan att njuta av konst. Konst får mig att må bra. Konstupplevelser får mig att utvecklas och gå framåt. Konst ger mig näring och energi som gör att jag orkar med allt det där andra som kan vara tungt att bära. Med konsten i livet känner jag mig stark.

Må väl och ha en fortsatt fin dag!

Christina Karlsson

 

Drömmen om; det Ofattbara 3.0

Jag kikar in genom galleriets fönster och känner mig upprymd över att denna utställning äger rum på GALLERI KVIS. Mitt första möte med konceptutställningen det Ofattbara, ägde rum för fyra år sedan då jag besökte Trelleborgs konstmuseum och det var då tanken om att få se en liknande utställning på  GALLERI KVIS väcktes. Jag blev så fascinerad av utställningen att den funnits med i mina tankar sedan dess och om du vill läsa mitt blogginlägg från 2014 så finner du det här. Vill du läsa vad jag skrivit om utställningen på GALLERI KVIS hemsida så varsågod. Där finns flera inlägg om utställningen.

Detaljer som särskilt funnits i mina tankar är de estetiskt tilltalande, fascinerande och alldeles underbara, änglalika skulpturerna. Kroppen är av trä, vingar och krona av koppar och stativet av betong. Jag känner mig upprymd och längtar tills söndag när den här ljuvliga varelsen ska följa med mig hem, fast å andra sidan så skulle jag önskat att utställningen pågick ett tag till så att jag kunde besöka den flera gånger. Jag tycker om att utställningen består av ett helt koncept, med ljudkonst, dikter, skulpturer, målningar och grafik.

Stående besökare

Stående besökare

Flygare

Stina Larssons dikter innehåller otroligt fina kombinationer av ord. Ord som tillsammans väcker betydelsefulla tankar och funderingar kring livet.

Det fina med drömmar är när de slår in och just nu känns det bara så himla fint att den här utställningen kommit till vårt galleri. Konstnärerna bakom utställningen är: Joakim Larsson, skulptur, måleri och grafik, Stina Larsson författare och Cornelia Larsson som är ljudkonstnär.

Denna helgen är det finissagehelg och utställningen ingår dessutom i litteraturrundan. Stina Larsson kommer att läsa upp sina dikter, Joakim Larsson kommer att arrangera visningar av utställningen, toner från Cornelia Larssons ljudkonstverk kommer att ljuda ur högtalarna och på söndag kommer det dessutom en inbjuden författare, Peter Winai som ska läsa ur sin nya bok.

Jag kommer definitivt att besöka galleriet både på lördag och söndag!

Önskar er alla en poetisk och vacker helg <3

Christina Karlsson

Funderingar kring en av våra mest kulturbärande instutitioner

Ultrarapid!

Livet rusar fram i någon form av supermegamax

takt och ton a` la ultrarapid.

Våren nalkas, och vindarna blåser skoningslöst kring

en av våra mest kulturbärande institutioner, Svenska Akademien.

Svenska Akademien instiftades år 1786, av Gustaf den tredje. Syftet var att värna om det svenska språket, vårda arvet av det förgångna och uppmärksamma nya strömningar. Nu blåser det stormvindar i Akademiens salar och jag hoppas innerligt att de människor som har möjlighet att påverka situationen tar sitt förnuft tillfånga, lämnar sandlådan, växer upp och värnar om vårt svenska kulturarv. Vi behöver någon som värnar om vårt språk, vi behöver ett nobelpris i litteratur att se upp till och vi behöver en kulturbärande akademi som värnar om vårt svenska språk och dess historia.

Jag har personligen svårt att förstå varför Sara Danius måste avgå. Jag hade gärna sett att hon satt kvar som Akademiens ständige sekreterare. Vem kommer nu att ta över rollen som ständig sekreterare, vilka nya ledamöter kommer att väljas in och vilka kriterier är det då som avgör. Jag har en känsla av att Svenska Akademien befinner sig i ett historisk ögonblick och att dess framtid fortfarande är ett oskrivet blad. Jag tänker att det spelar en stor roll vilka dess framtida representanterna kommer att bli och på vilka kriterier dessa utses. – Vi behöver värna  och vår historia, vi behöver värna om vår framtid och vi behöver stå upp för vår kulturbärande Svenska Akademi!

Christina Karlsson

En dag i Wanås skulpturpark

Gårdagen var iskall och alldeles underbar. Alla vi som trodde att våren var på väg blev smått överraskade när vi vaknade igår och insåg att vintern tagit över. Snön låg inte bara vit på taken. Snön yrde omkring.

På agendan stod en inplanerad utflykt, tillsammans med min svägerska och våra döttrar. Vi strålade ihop i Lund för att äta lunch och därefter packade vi in oss i min svarta plåthäst för att köra snett igenom den skånska slätten med riktning mot nordost. Vi landade i Wanås skulpturpark. Snön lyste vit på marken, solen sken och vädret var bitande kallt, men vad gör man inte för konsten.

En fin dag i goda vänners lag, med konsten som ledstjärna.

Må väl!

Christina Karlsson

Den svenska målarkonstens historia – väcker massor av funderingar

Jag njuter av att bläddra i den här boken som beskriver målarkonstens utveckling i Sverige. Författaren Märta Holkers guidar läsaren genom konsthistorien från medeltiden och fram till 1900-talet. Boken innehåller bilder av konstverk som är kännetecknande för de olika konstepokerna och till varje bild finns en utförlig text.  Jag gillar bokens koncept som samlar svenska verk i en bok och därmed lyfter fram en del av vårt svenska kulturarv. Konsten berättar otroligt mycket om våra förfäder, vårt kulturarv och om vilka ideal som rådde under de olika epokerna.

Just nu läser jag om konstnären David Becks målning (1650) av drottning Kristina. Jag läser att barocken uppstod i Italien, och att perioden kännetecknas av porträttmålning, dold symbolik och teatralt överdåd.

Mina tankar går till drottning Kristina. Hon är en av de historiska personligheter som fascinerar mig som mest. Tänk vilket enormt mod denna kvinna måste ha haft. Hon föds som arvtagare till den Svenska tronen, hon får en gedigen utbildning, hon blir drottning av Sverige, hon fascineras av vetenskap, fred och konst. Hon bestämmer sig för att abdikera, bli katolik och flytta till Italien. Tänk så många tankar och funderingar som måste ha legat bakom alla dessa beslut. Kristinas valspråk: Vishet är regeringens grundpelare.

Idag är hon en av de få kvinnor som ligger begravda i Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom. Visst kan man tycka och tänka en hel del om att hon lämnade Sverige, vår tro och den svenska tronen, men sett ur den tidens perspektiv tänker jag att hon kanske lyckades göra mer för Sverige genom att våga ta sina egna beslut, våga integrera sig med rådande kulturelit i Rom och framförallt genom att våga stå upp för sin självständighet. Drottning Kristina är onekligen en av vår historias mest intressanta personligheter!

Vilken historisk personlighet inspireras och fascineras du av?

Må väl!

Christina Karlsson

Pippin, en färgsprakande och underhållande musikal

Här kommer en liten resumé från besöket på musikalen Pippin på Malmö Opera, i lördags. Vilken kväll!

Temat som avhandlas i musikalen Pippin är den existentiella frågan, ”Meningen med livet”. Vad är meningen med livet och hur vet man när man funnit den? Frågorna är fler än svaren och Pippins jakt skildras i komisk form men med en lekfull inställning om att allt är möjligt.

Handling: En karismatisk spelledare berättar historien om den unge prinsen Pippin som försöker finna meningen med livet. Han känner sig förvirrad och söker meningen genom att ge sig ut i strid på slagfältet, ge sig in i politiken, högre maktpositioner och sex, men ingenting gör honom riktigt lycklig.

Han känner sig maktlysten och mördar sin far kung Karl den store. Efter en tid ångrar han sig och då är det lyckosamt att vara huvudkaraktär i en uppdiktad musikal eftersom han kan be spelledaren att återuppväcka den mördade fadern.

När han är som mest olycklig finner han till sist kärlek och lycka i det enkla, vardagliga livet med änkan Katarina och hennes son.

Showen är helt fantastisk, innehåller många oväntade inslag och jag gillar den där lilla undertonen av humoristiska inslag.

Vilken design! Kostymerna är som en retorisk stilfigur då det visuella stärker upplevelsen.

Med tanke på hur fort en vecka passerar så kan jag bara konstatera; Magin den håller i sig.

Idag är det fredag igen,

och jag önskar er alla en alldeles underbar helg!

Christina Karlsson

Tid för musikalen Godspell

Kvalitetstid. Igår fascinerades min dotter och jag av vacker arkitektur och spännande konst på Malmö Opera. Vi var där i god tid före musikalen för att hinna gå runt och kolla in det nya konstverket, samt hälsa på ett av mina favoritkonstverk Commedia del Arté av Isak Grunewald, och därefter slå oss ner i någon av de inbjudande operafåtöjerna, fika, prata och läsa igenom programmet.

Anledningen till besöket var den färgsprakande och omtalade musikalen, Godspell. Vilken show! Underhållande, uppfriskande, spektakulär och lite smågalen.

Handlingen är baserad på Matteusevageliet. Musiken består av en mix av rock,n roll, soul, pop och gospel. Bibelcitat blandas med nutida referenser. Enligt informationen i programmet är syftet är att sprida kärleksbudskap och gemensamhet. Föreställningen innehåller mycket glädje, dock med en underton av allvar. Vi upplevde showen som mycket underhållande men lite väl glättig med tanke på att konflikten enligt oss inte var helt tydlig. Ibland blev referenserna lite väl knasiga och konflikten försvann på något vis in i showen där till och med korsfästningen förvandlades till rock´n roll, fast å andra sidan med tanke på att syftet är att sprida ett kärleksbudskap kan det ju vara ett medvetet val med den här överpositiva framtoningen. Vilket i sin tur triggar fram en massa andra referenser och funderingar hos mig…

Utsikten genom operahusets fönster är som alltid magnifik och magisk på en och samma gång. Jag kan inte låta bli att fascineras av skulpturen Tragos tragedins födelse,  och dess brinnande facklor. Jag tycker om att betrakta speglingarna som uppstår och får det till att se ut som det hänger kristallkronor över Malmös ”Champs-Élysées” (dvs, Fersens väg).

Kvällen var en fröjd och lisa för såväl öga, som öra och själ. Ljuvligt, helt enkelt alldeles underbart!

Njut av dagarna som passerar!

Christina Karlsson

Havsutsikt från frukostbordet

 

Den här fina akvarellmålningen hänger numera hemma på väggen i vårt kök, mitt emot platsen där jag brukar sitta och äta min frukost. Konstnären heter Monica Larsson och motivet föreställer utsikten från ett av fönsterna i Magasinet nere i Smygehamn. Monica Larsson har specialiserat sig på att måla fönster och jag gillar att hon alltid får fram kontrasterna som skapas av hur skuggorna faller.

Ni som följt min blogg under en längre tid vet att just Smygehamn är en plats jag tycker om och återvänder till varje sommar. Nu kan jag njuta av utsikten från fönstret i Magasinet dagligen och det jag tycker särskilt mycket om är horisontlinjen där himmel möter hav. När jag betraktar målningen förnimmer jag ljudet av det knarrande gamla trägolvet man beträder när man tittar ut genom fönstret, jag anar ljudet av vågorna som slår mot stranden och jag kan ana doften av havsbris och tång.

Må väl och njut av konsten och dagarna som passerar!

Christina Karlsson