Det är så skönt att stiga upp på morgonen och gå ner till en hotellfrukost som innehåller allt man kan tänkas vara sugen på. Hotellet ligger alldeles intill floden Cam och vi äter frukost med utsikt över floden och ett stort grönområde på andra sidan. Double Tree by Hilton heter hotellet.

Jag tar dagarna som de kommer. Idag satt jag på grönområdet tvärs emot hotellet och läste Shakespeares The Twelfth Night. Ikväll ska vi se föreställningen spelas utomhus i en av collageträdgårdarna och det ser jag fram emot.

Frisyren såg ut såhär. Jag bara snurrade runt håret och satte upp det med en hårklämma. Praktiskt. Utsikten åt ena hållet såg ut såhär..

Och på andra sidan Cam ser ni en glimt av hotellet där vi bor…

Vi blev minst sagt förvånade första morgonen när vi upptäckte att det går kor lösa på det stora grönområdet tvärs emot hotellet. På grönområdet finns cykel och gångstigar och folk brukar sitta där och fika. Ibland går korna fram till människorna och vill bli klappade, men oftast håller de sig för sig själva, eller så står de och svalkar sig i något vattenhål… Så himla engelskt och pittoreskt… Många av byggnaderna häromkring är flera hundra år gamla och i kombination med grönområden och betande kor så associerar jag direkt till de där gamla engelska målningarna som man ser överallt på konstmuseér… med grön natur i kombination med vatten, hus, människor och betande kor.

Lite respekt känner man allt när man passerar gångstigen samtidigt som korna. Det är ju stora djur.  Nåja, från det ena till det andra

Igår promenerade jag in till city och fyndade denna fina klänningen på Laura Ashley. Ni som känner mig vet att jag har en liten ”crusch”  i Laura Ashleys underbara rosenmotiv. När maken fick se klänningen var första kommentaren att – Mönstret påminner om tapeten i vardagsrummet… och ja, det har han rätt i. En ros är en ros, är en ros – så är det ju. Och jag gillar rosor och klänningar i många olika varianter. Enfärgade, prickiga, rutiga och mest av allt blommiga klänningar. Nu ska jag alldeles strax dra på mig den här och göra mig iordning för kvällens föreställning…. Jag önskar er alla en finfin fredagkväll 🙂

Jag har varit i Cambridge sedan i måndags. De senaste inläggen om Ölandsresan har jag suttit här på hotellrummet och skrivit. Det blev lite väl intensivt det där, att komma hem från Öland på söndagkväll och resa till England på måndageftermiddag. Packa upp, stresstvätta och packa för en ny resa….i-landsproblem (jag vet) men tröttande ändå. Försenat flyg pga av lokal översvämning i London… Tisdagen spenderade jag mest på hotellrummet, vilade, bloggade och redigerade bilder. Sedan dess har jag varit ”fit for fight” igen.

Det är maken min som sköter en hel del av sitt arbete härifrån Cambridge, därför blir det en del resor hit för hans del och eftersom jag har semester så passade det utmärkt för mig att följa med denna gång. Han är på kontoret hela dagarna och jag strosar runt i Cambrige city och har det bra. Det var ett helt år sedan jag var här senast så det är riktigt fint att få återse staden…

Lite mer info om vår Ölandsresa…..Borgholm slott sägs vara ”Nordens skönaste ruin”. I detta storslagna byggnadsverk ryms ca 900 år av svensk historia som är vårt gemensamma kulturarv. Platsen är fullständigt överväldigande. Det som idag finns kvar av Borgholms Slott är resterna av det barockpalats som Karl X Gustav byggde här vid mitten av 1600-talet. Historien sträcker sig dock längre bak i tiden än så….

Det är fascinerande att vandra runt i den stora borgen och fantisera kring hur det en gång såg ut på denna plats. Tänk när  riddare kom ridandes i full karriär på sina ståtliga hästar in genom portgången, och vackra damer i tjusiga klänningar med långa släp strosade runt i tornrummen.

Utsikten är fantastisk…och det är intressant att försöka föreställa hur här en gång såg ut. På något ställe kan man se att det funnits ett rosettfönster (numera igenmurat) – det har säkerligen varit otroligt pampigt det här slottet.

Här står jag i mina promenadvänliga skor.

Och för skojs skull så kan ni få se järntronen som jag skrev om i ett tidigare inlägg 😉 Himla trevligt inslag med sådana här skulpturer – vad jag minns så fanns de inte där förra gången jag besökte slottet. Jag hittade ingen info om vem designern var men å andra sidan så var det 31 grader varmt den här dagen, så jag utsatte mig inte för några större kraftansträngningar än nödvändigt för att ta mig runt 😉

Att hitta till Borgholms slottsruin är lätt som en plätt. Slottsruinen ligger i utkanten av Borgholm på Öland och för er som har småbarn så finns det massor av roliga prova på aktiviteter i ett av de där ”rummen”. Aktiviteter som att skjuta pilbåge, leka riddare, baka bröd över öppen eld och en massa annat roligt men eftersom att våra ungdomar känner att de är för gamla för den typen av aktiviteter så spatserade vi bara förbi. Men jag måste erkänna att jag var väldigt sugen på att fråga om vuxna fick pröva den där riddaraktiviteten som såg himla rolig ut.

Jag spanar ut över havet vid Byrums raukar och tänker att naturen är helt magisk. Raukarna vid Byrum har nämligen bildats av korallrev som pressats samman till kalksten. Vågorna har eroderat bort mjukare kalksten och skapat en plats med cirka 120 raukar. Hela proceduren påbörjades för drygt 490 miljoner år sedan.

Här är vi på väg till raukarna. Familjen går i förväg och efter kommer jag med kameran… Till höger i bilden går min dotter Emelie hand i hand med pojkvännen Johannes. Högst uppe på en av raukarna lite längre bort syns min son Robin och längre fram i mitten syns maken i randig tröja och letandes efter lämplig fikaplats för oss.

Turturduvorna, Emelie och Johannes poserar – på uppdrag av mig.

Under tiden svalkar Robin sig i det varma alldeles genomskinliga klara vattnet. Dagens tips: Åker ni dit så ta med badkläder och fika. Bland raukarna har uppstått massor av små ”stenrum” – man kan välja sitt eget rum och sitta där i lugn och ro med sina nära och kära och bara njuta av att vara…

Ett annat tips är att ta den stora vägen dit även om det ser ut att bli en omväg. Vi försökte oss på att ta en genväg och det blev en liten happening i sig. Genvägen var lika smal som billen och först var det en grusväg, sedan blev det en sådan där liten väg med långt gräs i mitten och ett tag trodde jag nästan att bilen skulle fastna där upp på gräsgången…. Plötsligt svängde gräsvägen in i landskapet och rätt vad det var tog den slut vid ett staket…. Vi fick vända på en minimal yta och leta oss tillbaka ut till den lite större vägen och på så sätt blev det ännu längre. Men å andra sidan fick vi en trivsam extra stund tillsammans i bilen.

Summa kardemumma så blev det en riktigt fin utflyktsdag!

Vi besökte den botaniska trädgården i Cambridge, den är helt otroligt vacker. Rosorna var nästan helt överblommade. Men näckrosorna blomstrade för fullt. Anders stod på andra sidan sjön och smygfotograferade mig när jag var i full färd med att dokumentera.

 Jag fotograferade näckrosor.

När jag fick syn på honom tittade vi på varann genom kameralinserna och fotograferade varann samtidigt.

Botaniska trädgården innehåller så vackra miljöer. Att grönt är så skönt, stämmer sannerligen.

Miljön på den här lilla fiskrestaurangen som vi besökte en eftermiddag var så mysig, kolla bara in de ruffa plankorna på väggen. Den där träväggen gav mig idéer för eventuella inredningsprojekt här hemma. Det här fotot tog kyparen.

De där collageträdgårdarna är vackra och byggnaderna helt otroliga. Vilken känsla att vara Cambridgestudent och bo i denna underbara miljö. Studenterna bor i de här historiska tjusiga byggnaderna, men det är inte här lektionerna hålls, själva utbildningen hålls i andra byggnader så studenter från olika collage kan mycket väl mötas i samma lektionssal om de går samma kurs. Bilden nedan är från Kings College, stilen på arkitekturen är gotisk. Bilden är tagen från baksidan av collaget under vår ”puntingtur” på floden.

Vi tog en guidad puntingtur på Camfloden som rinner genom Camebrigde, och den här bilden av oss togs av damen som satt mittemot.

Det var himla mysigt att glida runt på floden.

Två kvällar i rad gästade vi Shakespearefestivalen som hölls i collageträdgårdarna, Homerton- och Trinitygarden. Tyvärr så fick man inte fotografera under föreställningarna. På bilden ovan ser man biljettbordet, lamporna och några av sittplatserna.

Vi satt på första raden och detta är utsikten framåt. Familjer och vänner kommer i god tid före föreställningen för att hinna äta och dricka tillsammans. Man tar med sig en filt och har picknick i gräset. Och vi var snabba med att anpassa oss till rådande kultur, så dag 2 hade vi med oss filt, vin, vatten, bagetter, frukt och choklad. Och föreställningarna var alldeles underbara. Vi såg Hamlet och En midsommarnattsdröm.

Nu är vi hemma, dricker svenskt kaffe och jag sorterar resebilderna – vilket tar sin lilla tid med tanke på att jag ofta knäpper av flera hundra bilder/dag. Det är något visst med att fotografera, att välja ut den perfekta vinkeln och få syn på detaljer. Ibland lyckas man fånga de där magiska ögonblicken och ibland lyckas man inte alls och ibland fångar man något helt annat än vad som var avsikten.

Men London alltså, hujedamej vilken stad. Arkitekturen är så storslagen och speciell. Byggnaderna är otroligt pampiga och talande. Jag är så sugen på att gå en kurs och fördjupa mig i engelsk arkitektur för att lära mig mera…och det känns så frusterande att Tiden inte räcker för allt jag vill hinna göra och lära mig. På tal om Tiden så finns det otroligt många vackra klockor i London, bara kolla in ”Big Ben-klockan” )på bilden ovan) som egentligen heter Great Bell of Westminster. Och mötet mellan klockan lycktstolpen och solen kan få vem som helst att bli bländad.

Lyckstolpar är en annan detalj som fascinerar mig, de på bilden ovan pryder fasaden till, School of London. Vilket hantverk!

Hela promenadvägen längs Themsen pryds av dessa vackra lycktstolpar.

De röda telefonkioskerna är så vackert färgstarka. Känns himla pittoreskt att det går att ringa från dem och det ljusblå skåpet i bakgrunden är en station därifrån man kan tillkalla polis om det skulle behövas.

Bänkarna längs Themsen är inte bara sköna att sitta på, utan även en fröjd för ögat. Här satt jag och tog igen mig en stund, njöt av utsikten, studerade duvorna och alla människor som spatserade förbi.

Den här byggnaden är något i särklass, The Royal Court of Justice,  tala om respektingivande, bara själva byggnaden är stor som ett helt kvarter. Undras hur det känns att arbeta i en sådan byggnad, förmodligen känner man sig väldigt liten när man går in genom den jättelika porten. Men så är det ju ofta att vara människa, att man på något sätt är både stor och liten på samma gång.

Till efterrätt valde Anders Tiramisu och jag en Panacotta som smakade ljuvligt. Till det drack vi vars en fyllig dubbelexpresso – så gott.

Sista kvällen i London vandrade vi längs Themsen och upplevde London by Night, så vackert!

Och jag lyckades fylla på energidepåerna rejält där borta i England! Vi kom hem sent i förrgårkväll och igårmorse när jag vaknade var min första tanke att jag skulle ge mig på och renovera den blivande klädkammaren så att den är klar innan jag börjar arbeta. Igår flyttade jag ut grejerna därifrån, målade tak och grundade väggarna. Hann även med att klippa den vildvuxna häcken på framsidan av huset. Och nu ska jag måla väggarna.

På återseende!

Vi äter gott, dansar runt i parkerna och har det oförskämt bra. Har inte haft tid att uppdatera eller redigera bilder då vi vill hinna med så mycket som möjligt men idag packar vi väskorna, och det ska bli riktigt skönt att komma hem igen…

Igår vandrade jag runt som singelkvist och upptäckte London. Jag vandrade i flera timmar och hann se en hel del. Arkitekturen är så intressant, nybyggt möter gammalt överallt och de storslagna skulpturerna är helt underbara. Och när jag ändå gick förbi National Galleri kunde jag inte motstå ett besök, gick in och hälsade på bland annat Monets och Turners målningar. Jag vandrade runt i solsken och milda engelska regnskurar, satte mig på en trappa då och då för att ta igen mig, knapra på medhavda kakor, dricka lite vatten och titta på människor och allt annat runtomkring. Så mysigt!

Maken satt inomhus och skrev ett slags ”examensprov” hela dagen, för att få någon form av certifiering som han behöver inom sitt yrke. Anledningen till resan är alltså till stor del jobbrelaterad för maken, men nu är provet avklarat och lyckligtvis så gick det bra. Nu ska han hålla semester i två dagar och vi packar väskorna för att bege oss vidare till Cambridges årliga Shakespearefestival.

På återseende!

Kaffepaus i väntan på att Tate´s Modern Art ska öppna. Kaffet smakade riktigt gott i de här läckra, moderna röda kaffemuggarna.

Och vilken fantastisk konst! Modern, surrealistisk, abstrakt och allt annat än traditionell… Så färgstarkt och uppfriskande!

En hel del Picassomålningar! Här beundrar jag Picassos tre dansande kvinnor. Att se konstverken i verkligheten är något speciellt, ett tryck i en bok eller ett foto på en skärm gör aldrig konst riktig rättvisa. I verkligheten kan man studera penseldragens karaktär och få en uppfattning om hur tjockt med färg som använts, man ser färgernas intensivitet på ett helt annat sätt och sen har vi det här med storleken som tillför oerhört mycket. Det är mäktigt med stora målningar och imponerande att inse hur somliga målningar som man betraktat som stora i själva verket är små. I love it!

Anders framför Picassos gråtande kvinna.

Det här var roligt, i en av utställningarna fanns en stor svart låda som det strömmande musik ur. Ingången var liten så man fick böja sig för att komma in där men väl inne kunde man stå upp och dansa…och då blev man en del av konstverket som bestod av musiken och filmen som projicerades på väggarna. Coolt!

Vill tillägga att man på detta museet fick fotografera utan blixt, annars skulle jag aldrig göra det. På konstmuseer där det finns äldre målningar brukar det vara fotoförbud och sådant tycker jag att man ska respektera. Jag blir själv irriterad när jag ser hur folk springer och fotograferar där man inte får. Men här var det som sagt ok att fota utan blixt.

En del av arkitekturen på det otroligt stora museet som påminner litegrann om en fabrik.

Själva byggnaden är så stor att jag inte lyckades få med hela på bild, men här får man en uppfattning om hur den ser ut. Byggnaden är sex våningar hög och upp ur mitten reser sig en jättelik ”skorsten”.

Jag gillar den här moderna arkitekturen som kan ses alldeles intill museets ingång.

Jag gillar London! Arkitekturen är så spännande nya och gamla byggnader står kloss intill varann och skapar intressanta konstraster överallt. Mycket byggnader och smala gator. It´s great!

Vi har just börjat återhämta oss efter att ha blivit tvungna att panikflytta alla grejer från hotellrummet. Vi öppnade dörren efter en heldag på Tate´s modern Art Gallery och möttes av en jättelik översvämning… Jättelika vattenmassor flöt ut från badrummet och långt in över golven och i och med att vi öppnade dörren började det rinna ut i korridoren. Heltäckningsmatta överallt. Jag kom inte på vad översvämning heter på engelska och började ”smart” nog ropa – Hallå! hallå! efter städerskan långt borta i korridoren (medans jag funderade på rätt uttryck på engelska), och maken min klafsade helt enkelt in i rummet för att leta efter läckan. Och hu, vad det luktade illa när man började klampa runt i det där vattnet…Om lukten kom från heltäckningsmattan eller den läckande väggen bakom toastolen vill jag nog inte ens veta.

Städerskan kom och när hon fick se flodvågen ringde hon genast efter personal som kom sättandes efter hand, en efter en…. Jag såg nog mest chockad ut men när jag såg hur floden närmade sig mina favoritskor som stod i ett hörn inne på golvet, gav jag mig in för att rädda dem. – Då sa en ur personalen att vi skulle få ett nytt rum eftersom det skulle ta tid att återställa rummet. Och det tackade vi såklart JA till.  – Sen sa hon att sådant här händer ibland…. spolningsspaken till toaletten hakar upp sig och då rinner det vatten hela tiden…. ?

Hujedamej, vad glad jag är över att det inte låg några kläder eller teknikprylar på golvet – de hade ju blivit helt förstörda. Datorerna hade vi låst in i ”safetyboxen” och kameran hade jag ju med mig i väskan. (Jag kan ju bara föreställa mig hur förödande en sådan här översvämning skulle kunna vara om det sett ut som i ett stökigt tonårsrum, eller hemma hos mig dagarna före inlämning av examensarbetet ;)) Det blev till att panikslänga ner allt i resväskan och ta sig till ett nytt rum. Vilken pärs! Tur att man kan skratta åt det….

Men allt ordnade sig till det bästa, personalen beklagade missödet och vi fick ett nytt fint rum som ser ut såhär… (ungefär likadant som det förra, fast med lite tråkigare utsikt). En helt vanlig semesterdag i London 😉

Vi är i London! Och redan innan vi reste åkte maken på världens dunderförkylning med feber och allt. Och jag som inte brukar bli förkyld vaknade alldeles täppt i nosen. Jag är i London men min mobil är kvar där hemma. På flygplatsen insåg jag att jag inte hade någon mobil och sedan dess har jag nästan känt mig naken… Den där mobilen brukar ju liksom ”hänga” med där i handen, jag kollar tiden, läser och skriver sms, och tar massor av snabba fotografier. Men helt okontaktbara är vi inte eftersom maken har sin mobil med sig. Och som förälder vill man ju veta att barnen kan ringa om det är något, och man vill ju ringa hem och höra hur de mår (även om de är vuxna) …. Hujedamej, vad det känns avigt att vara i en storstad utan mobil. Nu gäller det att mannen och jag håller varann i hand eftersom vi inte kan ringa varann om vi skulle tappa bort varann…

Igår spontanvandrade vi längs Themsen och njöt av vacker utsikt, arkitektur, urtjusiga lycktstolpar och massor av vackra skulpturer. Värmen var tryckande, så vi pausade på en mysig engelsk pub, drack Ale och åt krispig och god fish´n chips.

Här står min man i baren och beställer en öl. Miljöerna i de där barerna är ofta speciella och ger en ger en känsla av att de funnits där i århundraden…med sina sköna lädersoffor, träbord, vackra målade mosaikfönster som omges av hamrat glas, naturmaterial som trä, marmor och ”väggskulpturer”….

 Gårdagens största ”smörgåsbord” var konstmuseumet, Summerset house som ligger längs Themsen. I varje flygel och på varje våning visas olika konstutställningar, och ett sådant ställe kan man ju liksom inte bara gå förbi utan att besöka…  Vi kollade in bla Blumenfeldt studios, där modefotografen Erwin Blumenfelds, fotografier från mestadels 1940 -50 tal visades, bilder som prydde omslag till bla Vogue.Sen besökte vi en utställning med konst av Gaugain och på vägen dit kollade vi in Renässansen och Impressionistsamlingen som hade massor av Degasballerinor och Manets tjusiga ”kvinna i baren”… Och det kändes som en riktig lyx, att spontant bara gå förbi och upptäcka ett fantastiskt konstmuseum… Men att promenera runt och titta på konst tar på krafterna när man är förkyld. På kvällen var vi så trötta och hostiga att  vi vare sig orkade kvällsmiddag eller upptäcktsfärd av ”London by night”.

Jag hoppas att ni har överseende om jag inte är jätteflitig med att svara på kommentarer medans jag är här…. Må väl!