Under denna veckan är det här bakom denna dörren jag tillbringar mina kvällar… Varje kväll drar jag iväg till Galleri KVIS för att förbereda min utställning. Idag är det onsdag och det känns som att jag har tusen miljoner grejer kvar att göra innan alla bitar är på plats. Kommer jag att hinna med allt? Oavsett om jag hinner eller inte så lär det ju bli vernissage på lördag. Jag ser fram emot vernissagen och det ska bli både intressant och festligt att vara där och få respons på utställningen.

Igårkväll provsprejade jag en bit av den installation jag håller på att bygga och här på bilden får ni en liten förhandsvisning i närbild. Det finns fortfarande hopp om att installationen blir klar i tid…

Jag har ramat in några akvareller och nu står de och trängs på galleriet tillsammans med en hel massa andra alster som ska hängas… ikväll lär jag påbörja hängningen och förhoppningsvis bygga klart installationen. Men först ska jag iväg och arbeta …. det är otroligt många bollar som ska hållas i luften just nu. De flesta har jag själv valt ut med omsorg, andra är sådana som ingår i livets skola – Jag väljer att gilla läget och njuta av att vara i flödet…

<3

Det är tidig morgon och lugnet råder, på gatan där jag bor…jag stiger upp i ottan. Dricker kaffe, med poesi… och rosor i, arrangerar ett stilleben och är närvarande i nuet,

…mycket ska hinnas med, extremt mycket på alla plan och jag kan inte låta bli att känna en påtaglig stress. Känner för att skrika, men lyssnar på MJ:s Scream istället ”Stop pressure’ me,  You Make me wanna scream”. Följer upp med Katy Perrys ”Choose Your Battles”… ibland kan det vara bra att välja sina strider, fokusera på en fight i taget…. joina, och ta hem segern, ”Just Beat It”

och, Fånga Dagen (blink)

En lördag med vernissagemingel på Galleri KVIS som just nu visar en uppfriskande mix av måleri, grafik och glas. Utställningens namn är Naket landskap. Jag tycker om att gå på vernissage och jag tycker om att andas konst, och inspireras av nya intryck… insupa atmosfären…. och prata med konstnärerna som ställer ut. Utbyta erfarenheter och funderingar.

Fast just nu känner jag mest hur fjärilarna börjar samlas i maggropen… nästa gång är det jag som ställer ut….

Trädgården spricker ut i blom.

Jag har plockat årets första rabarber och bakat rabarberpaj.

Jag har suttit på en filt i gräset och läst högar av texter, massor av texter som ska bedömas och granskas. Jag läser och läser och ändå finns det mer arbete kvar. Just nu är högarna av texter oändliga och gigantiska på samma gång.

Maskrosor och tusenskönor lyser upp som små solar i den gröna gräsmattan. Jag ler.

Vi bygger staket i trädgården. Inget planerat egentligen. Men en dag för några veckor sedan när vi kom hem var kommunen i full färd med att såga ner alla de fina träd och buskar som markerade gränsen till vår tomt och som avskärmade trädgården från åkern bakom huset. Till och med rötterna drogs upp och sen planterades det gräs. Summa kardemumma så blev baksidan av vår trädgård mycket ljusare och samtidigt helt öppen för fri insyn… men inte längre. Nu har vi grävt ner plintar, burit brädor, hamrat och skruvat. Och voila, Vi har ett snyggt staket som skärmar av oss från världen utanför. På vår sida finns nyplanterade blomster, björnbär, blåbär och hallon…

De senaste veckorna har varit lite väl händelserika. Händelser som rubbat mina cirklar till den grad att jag nu arbetar och söker nytt jobb på samma gång som jag planerar en utställning och försöker att hinna med ett händelserikt privatliv. Jag roar mig med att lägga mitt livspussel….känner mig tidvis som en jonglör med tanke på alla bollar jag håller i luften.. Trött är bara förnamnet till Megatrött och jag är megatrött.

Solstrålarna söker sig in genom fönstret. Jag blir bländad och tänker att framtiden är så Ljus att jag tar på mig mina solglasögon. ”The Future’s So Bright, I Gotta Wear Shades”

”Oh, it’s such a perfect day,  I’m glad I spend it with you”

Det är Nu allting händer. Hela världen blir ljusare och soligare. Knopparna brister och naturen spricker ut i en blomstrande färgprakt. Naturen är konstfull och estetisk i högsta grad. Naturen är vackrare än allt guld i världen och jag känner mig rik varje gång jag inser hur mycket jag njuter av naturen. Den finns här för oss alla och det skulle vara så fint om vi alla hjälptes åt att värna om vår gemensamma natur.

Att Se ett Magnoliaträd spricka ut i blom slår det mesta. Att granska och fundera. Studera, zooma in för närbild och bara vara i häret och nuet….I love It!

Det är nu jag går runt och nynnar på Timbuk 3, ”The future’s so bright, I gotta wear shades” ….. och det hjälper, Livet blir bättre och framtiden blir så ljus att jag blir bländad och måste använda solglasögon mest hela tiden….