att resa sig upp
ta sig samman genom allt
överlevare
Christina Karlsson
Dagens haiku
8
Kategoriarkiv: Kultur
Skönheten och Odjuret
Tiden springer och nu är det snart två veckor sedan min dotter och jag var på Malmö Opera och såg musikalen Skönheten och Odjuret. Vi passade på att beundra den vackra julgranen som pryder foajén. Jag tycker om julgranar med massor av olika typer av juldekorationer som i denna, några djur, teatermasker, julgranskulor och instrument.
Denna gången satt vi på balkongen nästan högst upp och längst bak. Därifrån får man en bra överblick av hela scenen men det är lite väl långt bort för att man ska kunna uppmärksamma de där detaljerna som man ser när man sitter längre fram.
Vad tyckte vi om föreställningen? Malmö Opera levererar som vanligt. Föreställningen var uppfriskande med snygg scenografi, helt otroliga kostymer och medryckande sång och musik. Jag går fortfarande runt och nynnar på ”Bli vår gäst”. Den var helt enkelt strålande!
Skönheten och Odjuret är en klassisk, traditionell saga som innehåller de flesta ingredienser som gör en saga framgångsrik. Det finns ett förtrollat slott, där det bor en bortskämd egoistisk prins som blir förvandlad till ett odjur då han nekar en ful gammal tiggerska mat och husrum över natten. Det är inte bara prinsen som förvandlas utan även allt tjänstefolk på hela slottet. Förtrollningen kommer inte att brytas förrän prinsen/Odjuret känner äkta kärlek och blir älskad tillbaka. Tiggerskan överlämnar en förtrollad spegel i vilken Odjuret kan följa vad som händer i världen utanför slottet. Det finns dessutom en tidsaspekt, om Odjuret inte lyckas förtjäna äkta kärlek innan det att rosen i glaskupan vissnat så kommer förvandlingen att bli permanent.
Det finns en lite underlig men väl så passionerad uppfinnare Maurice som kämpar med sina uppfinningar. Han är far till Belle som är byns klokaste och vackraste flicka, men som betraktas som lite underlig därför att hon älskar böcker. Belle är klok nog att tacka nej när byns eftertraktade men ack så självgoda hunk Gaston friar. Gaston har ett helt gäng av beundrare som säkerligen skulle blivit glada för hans frieri, men han tar inte ett nej utan bestämmer sig för att göra allt för att fånga den vackra Belle.
Händelserna trappas upp när Maurice halsduk upphittas efter det att han spårlöst försvunnit under en resa. När Belle finner sin far tillfångatagen på det förtrollade slottet, ber hon odjuret om att ta henne i utbyte mot sin far. Vad som händer sen kan ni nog gissa….
Musikalen baseras på Disneys animerade musikalfilm från 1991, vilken i sin tur baserades på en fransk saga från 1700-talet.Vidare en film Skönheten och Odjuret, av Jean Cocteau från 1946. Temat skönhet och odjur kan enligt texten i Malmö operas folder spåras tillbaka till Amor och Psyke som sägs vara en av världens äldsta sagor.
Min tidigare erfarenhet av Skönheten och Odjuret är begränsad till Disneys animerade version från 1994. Den kollade vi på då mina barn var små och jag minns att vi kollade på filmen om och om igen. Måste dock erkänna att jag var lite orolig för att musikalen på Malmö Opera skulle vara i ”barnligaste” laget, och visst är den perfekt för barnfamiljer, men ändå precis lika perfekt för oss vuxna så jag är himla glad för att vi gick och såg den. Storyn och karktärerna triggar dock igång en hel del funderingar kring sagor, normer, inlärda föreställningar och sterotypa roller, men för att undvika att skriva en hel uppsats så spar jag de funderingarna till ett framtida inlägg.
Sist men inte minst så skulle den sedeslärande poängen i Skönheten och Odjuret, kunna sammanfattas med citatet som står på folderns sista sida: Den sanna skönheten bär vi inom oss.
Vad tror ni? Bär vi den sanna skönheten inom oss, eller är den något som syns utanpå?
<3
Christina Karlsson
Tjugoförsta luckan i julkalendern; Tosca
Bakom den tjugoförsta luckan gömmer sig en operaföreställning.
Tosca är en av Giacomo Puccinis mest spelade operor. Urpremiären ägde rum år 1900 i Rom och världen kan inte få nog av denna opera. Igår var det premiär på Malmö Opera. Vi var där tillsammans med goda vänner som inte brukar gå på opera då de tycker att det kan bli för höga toner, men även de blev fascinerade av upplevelsen. Vilken kväll!
Tosca är ett passionerat drama som handlar om operasångerskan Floria Tosca och hennes älskare konstnären och frihetskämpen Mario Cavadossi, samt den maktgalna, onda polismästaren Scarpia.
Handlingen utspelas i Rom omkring år 1800 då Napoleon har trängt in i Norditalien där anhängare av revolutionens ideal önskar honom välkommen, samtidigt som makthavare gör allt för att sätta stopp för Napoleonanhängarna.
Handling: Tosca är en starkt troende operasångare som ofta besöker kyrkan för att be till Madonnan. Hon har en relation med konstnären Cavadossi och när föreställningen börjar har Cavadossi just målat ett porträtt av en vacker kvinna han sett i kyrkan. Cavadossis gode vän Cesare Angelotti har just rymt från fängelset och Cavadossi ger honom bröd och vin. När Cavadossi hör att Tosca är på väg måste Angelotti gömma sig. Tosca som hört deras röster och får syn på porträttet av den vackra kvinnan blir svartsjuk och tror av Cavadossi gömmer en älskarinna. Tosca ger sig av och stämningen trappas upp när ett kanonskott tillkännager att en fånge, dvs Angelotti har rymt. Cavadossi tar honom till sin stuga, under tiden anländer polischefen och hans män. De finner spår i Angelottis kapell. Tosca återvänder och polischefen som känner begär efter Tosca bestämmer sig för att ljuga ihop bevis för att Cavadossi har en affär med den avmålade kvinnan. Beviset är en solfjäder som han säger sig ha funnit.
Dramat trappas upp då Scarpia tillfångatar och torterar Cavadossi för att få honom till att berätta var Angelotti är. Tosca förstår att hon blivit lurad och gör allt som står i hennes makt för att få Scarpia till att sluta tortera hennes älskade Cavadossi. När Scarpia våldför sig på henne hugger hon ihjäl honom med en kniv och där skulle dramat ha kunnat sluta, men det gör det inte. Nu måste hon försöka rymma tillsammans med sin dödsdömde Cavadossi. Hon tänker använda sig av en frisedel för att rymma, efter en iscensatt avrättning av Cavadossi. Under tiden har mordet på Scarpia upptäckts och Cavadossi avrättas på riktigt. När soldaterna försöker gripa Tosca bestämmer hon sig för att ta sitt liv.
Slutet är otroligt sorgligt, men sången sjungs fram med en sådan passion av man blir alldeles upprymd av musiken. Återigen har jag varit på en opera som jag mer än gärna skulle vilja se om. Sång, musik, scenografi och ljus tillsammans; allt var fantastiskt och föreställningen var otroligt mäktig!
Tre dagar kvar…..
Må gott och njut av dagarna som passerar!
Christina Karlsson
Fjortonde luckan i julkalendern
Hur känner man igen en haikudikt?
Enligt Verskonstens ABC, av Alf Henriksson (Bra Böcker, 1982) kan en haiku också kallas för hokku. En haikudikt har sitt ursprung i den japanska versformen som består av tre rader med respektive fem, sju och fem stavelser.
Alf Henriksson hänvisar till Per Erik Wahlund som bland annat tolkat Kobayashi Issa. Denna översättningen fann jag i en artikel om haiku, av Sebastian Lönnlöv på LitteraturMagazinet.
Men vad är då en stavelse? Jag brukar säga att stavelserna är rytmerna i orden. Stavelserna består vanligen av en vokal med efterföljande konsonant. Ordet verskonst består tex av två stavelser/vokaler, dvs bokstäverna e och o.
Hårda vokaler är: a, o, u, å
Mjuka vokaler: e, i, y, ä, ö
Man brukar även säga att en haikudikt ska beskriva en mänsklig iakttagelse av en scen där något händer eller inte händer, samt någon form av koppling till en årstid. En haikudikt kan också innehålla någon form av vändning som tillför ett nytt perspektiv.
Avslutningsvis så vill jag tillägga att denna förklaring av haikudiktande avser det klassiska sättet att definiera en haikudikt på. Många nutida poeter som skriver haikudikter bryter stavelseregeln, fem-, sju-, fem- med motiveringen att en haiku är en kortdikt. En kortdikt som kan skrivas på en, två eller tre rader med både färre och fler stavelser än de klassiska sjutton.
Jag personligen gillar utmaningen med ett visst antal stavelser, som den klassiska fem- sju – fem. Jag tycker inte att en kortdikt och en haiku är riktigt detsamma. En haiku är visserligen en kortdikt och visst kan även jag skriva kortdikter utan att räkna stavelser, men då kallar jag dem för kortdikter och inte för haiku. Men detta är som sagt min personliga uppfattning.
Världen behöver mer poesi, och det viktigaste är ju att människor skriver och läser dikter och sen är det ju upp till var och en att räkna stavelser, eller inte räkna stavelser. Jag föredrar att räkna mina stavelser därför att jag helt enkelt inte kan låta bli <3
Har du några tankar om haikudiktande?
Christina Karlsson
Skriver haikudikter och förbereder min boks ettårsdag…
Minns ni den halvfärdiga målningen jag visade en bild på en tid sedan? Nu känns det som att den kan vara färdig för signering. Temat är Svenska högtider och målningen kommer troligtvis att döpas till, En midsommarnattsdröm 2019. Boken ingår egentligen inte i målningen, men med tanke på att den stämmer in i temat så tänkte jag att den kunde få vara med på ett hörn. I skrivande stund sitter jag och bläddrar i min diktbok, syftet är att bestämma vilka dikter jag ska läsa på Lunds stadsbibliotek den 23 november 2019.
När jag känner mig stressad och på gränsen till utarbetad känns det gott att öppna första kapitlet i min bok och läsa de där raderna jag skrev förra sommaren. Jag sträcker ut mig på gräsmattan, andas in, andas ut och lyssnar till koltrastkvitter….smakar rosenkaramell, solskensglitter och känner välbehag. Hela boken andas sommar, semester och känslan av en förverkligad dröm.
I själva verket omfattar den så mycket mer, filosofiska allvarsamma tankar och budskap komprimerade i korta haikus. Jag utforskar möjligheten att uttrycka stora omfattade tankar med få ord. Tanken är att innehållet ska vara enkelt att läsa och ta till sig, därav den avskalade haikun tillsammans med möjligheten att skapa en egen tolkning i form av en bild eller egen text på varannan boksida.
Funderar över vilka dikter jag ska läsa, känner mig upprymd, förväntansfull och har en märklig känsla av det man brukar benämna som fjärilar i magen… Det är mycket på jobb, KVIS och rent allmänt så ekvationen är en utmaning, samtidigt som det fina är att oavsett om jag hinner bli klar med förberedelser eller inte, så är det bara att ta sig dit ändå, köra på och göra mitt bästa, samt känna mig nöjd med att jag mot alla odds faktiskt gör det här ändå. It´s My Life… and It´s Now or Never….Känner mig dessutom upprymd och hedrad över äran att få läsa strax före Björn Ranelid…
Nu ska jag försöka få några timmars skönhetssömn så att jag kommer i form inför morgondagens arbetsdag.
Tack alla ni fina läsare som tittar in här <3 Ni som vill och kan är hjärtligt välkomna till Lunds stadsbibliotek den 23 november. Må gott och njut av dagarna som passerar!
Christina Karlsson
Tre höjdpunkter i Milano
Vi är nyligen hemkomna efter några dagars vistelse i Milano. Vilken stad! Dit vill jag absolut åka igen, inte bara för att det är en fantastisk kulturstad, utan även därför att jag hade oturen att bli sjuk dagen före resan, så sjuk att jag blev tvungen att spendera hela den första dagen i sängen på hotellrummet och därefter så befann jag mig mestadels i ett vimmelkantigt tillstånd. Nåja, vimmelkantig eller ej så är jag av segt virke och lyckades ändå uppleva en hel del av staden.
Uppförandet av Milanos gotiska katedral, Duomo di Milano påbörjades på 1300-talet. Den är världens näststörsta gotiska katedral. Den häftigaste upplevelsen av den är att man kan åka upp på taket, promenera runt och kolla in staden ovanifrån. Det var en himla cool upplevelse att kunna betrakta de där takspirorna och skulpturerna på nära håll, att man verkligen fick gå runt på ett stort område av taket, upp och ner för små smala trappavsatser.
Att uppleva Leonardo da Vincis, Nattvarden (1498), IRL var heligt.
Ett besök jag velat göra i många år är det på operahuset, La Scala. Vi såg Cesar i Egypten, tonsatt av Händel. Musiken var enastående och ljudet var något utöver det vanliga. Helt enkelt magnifikt på alla sätt och vis!
Tack alla ni fina läsare som tålmodigt kikar in här i ur och skur. Mer om Milanoresan kanske kommer så småningom. Nu ska jag kurera mig, ladda batterierna inför kommande arbetsvecka, ta mig ett morgonbad, dricka lite kaffe och sen ta en liten promenad här ute i cyberspace för att se hur ni har det?
En liten fråga bara, vad är det första du tänker på när du hör Milano?
Må gott!
Christina Karlsson
Storstadsbrus med lyckoljus…
Den mörka årstiden lämnar plats för ljus, och det är den här fantastiska utsikten som jag blickar ut över nästan varje morgon. Att arbeta mitt i storstadens brus med närhet till ett rikt kulturutbud passar mig perfekt. Visst händer det att jag tänker på kidsen och kollegorna på tidigare arbetsplats <3 <3 <3, men fördelarna här i city överväger ändå starkt. Jag har fått helt fantastiska elever, kollegor och undervisar i de ämnen jag brinner som starkast för. Jag har tillräckligt långa lektioner för att alla verkligen ska hinna med att komma framåt i arbetsprocessen och under lektionspassen hinner vi till och med besöka en del av de kulturinstitutioner som finns i närheten.
Veckan som gått har varit extremt lyxig ur undervisningssammanhang då jag tog med en av mina kurser i Design till Malmo Opera. Vi fick inblick i livet bakom kulisserna, bland rekvisita, kosymer, kostymskisser, peruker, smink, scenografi och så så mycket mer. Bilden ovan är tagen bakom scenen och den visar en ett litet utsnitt av rekvisita som ingår i pågående föreställning av musikalen, Skönheten och Odjuren.
Dagen därpå var det en helt annan klass som fick följa med ut på äventyr för att bektrakta konstverk som förmedlar starka budskap med mänskliga rättigheter i fokus. Denna gång gick stegen till en utställning arrangerad av föreningen för Konst och kultur. En gripande utställning med starka intryck. Därefter gick eleverna på höstlov medans vi lärare hade lite till att fixa innan vi får ta del av höstens lediga dagar.
Undervisningen blir ju så mycket mer innehållsrik när man kan förankra den i livet utanför skolans väggar där förvärvade kunskaper ska praktiseras. Fler studiebesök finns på agendan framöver, men först är det dags för frukost.
Må gott och njut av de höstdagar som passerar!
Christina Karlsson
Välkommen höst!
Explosion, färg,
kolorerade lövberg,
kärleken målar <3
Njut av dagarna som passerar <3
Christina Karlsson
En kväll med Cher på Royal Arena
Konsertupplevelser är ett uppfriskande inslag i vardagen, och häromkvällen var det dags för mig och min dotter att ta del av Chers avskedsturné på Royal Arena i Köpenhamn.
Cher levererade. Hon överträffade mina förväntningar och levererade en spektakulär och underhållande show. Favoriten var nog introt med Womans World.
”If I could turn back time”…. När hon sjunger om att vrida tiden bakåt, tänker jag att det är skönt att inte ha någon sådan önskan för även om jag ofta säger att tiden går för fort och att den springer så skulle jag inte vilja vrida den bakåt igen. Jag är fullt nöjd med en tid som rör sig framåt. Tiderna förändras och vi med dem… Fast jag skulle mer än gärna dela med mig av en och annan stjärna om jag bara lyckades nå dem.
”If I could reach the stars
I’d give them all to you”
***
Må gott!
Christina Karlsson
Det är helt okej att vara lite smågalen, hur skulle man annars kunna bevara sitt förnuft?
Helgen innehöll en tankeväckande show med Ola Salo som inspiration.”It Takes a Fool To Remain Sane”. Tiden är ur led, världen är galen och nog behöver en människa vara lite småtokig för att kunna bevara sitt förnuft…Det kräver en dåre för att förbli vettig. Visst ligger det en hel del i de orden, eller vad säger ni?
Helgen är på ingång, snart är vi där men först ”It Takes A Fool To Remain Sane /…/Take it jackpot, crackpot, strutting like a peacock” . Varför inte? Imorgon tar jag på mina påfågelsfjädrar och struttar raka vägen in i en fredag!
Må gott och njut av dagarna som passerar <3
Christina Karlsson
Hällåkra skulpturpark
Hällåkra vingård är en trivsam plats som ligger mitt ute på Söderslätts skånska mylla. Vi har länge varit nyfikna på vingården, men det var först nu i samband med att konstnären Joakim Larsson skulle ha en guidad visning av sina skulpturer som vi kom till skott. Samtliga skulpturer som visas i parken ingår i konstkonceptet det Ofattbara. Skulpturparken är vackert belägen omgiven av friska, vackra rader av vinrankor, där finns en örtagård, rabatter med blommor och träd.
Miljön är som sagt riktigt skånsk, hemtrevlig och estetiskt tilltalande.
Här kan man slå sig ner utomhus vid borden som står placerade intill stora träd som skyddar mot den skånska vinden, samtidigt som man blickar ut över skulpturerna i parken och vinrankor i rad, så långt ögat når. Jag prövade ett av gårdens röda viner, maken valde alkoholfritt alternativ, vi åt Hällåkraboeuf och efter maten svart kaffe med lavendelskorpor som bakas på lavendel från trädgården. Maten var delikat, vinet smakade bra och personalen supertrevlig. Miljön är avslappnad och vi fick till och med sällskap av gårdens hund som kom och hälsade på oss.
Hällåkra vingård erbjuder god mat, dryck och framförallt spännande konst med skulpturer att förundras över. Skulpturerna ingår i konceptet det Ofattbara och konstnären heter Joakim Larsson.
God mat, dryck och konst i en avslappnad och trivsam miljö på landet.
Må väl och njut av sommaren som passerar <3
Christina Karlsson
Famntaget i Smygehamn…
Besökte Smygehamn och hälsade på den här vackra skulpturen. Hon njuter av solen, havet och vindarna där hon står och sträcker sig mot havet. Skulpturen heter Famntaget (1929-1930) och konstnären Axel Ebbe.
Igår var det solsken, men hon står där i ur och skur, och oavsett väderlek ser hon alltid ut att njuta av skulpturlivet. Hon är förtjusande! Det sägs att det är skådespelaren Uma Thurmans mormor som stått modell till skulpturen. Oavsett vem som stått modell så finner jag denna plats och skulptur inspirerande.
Famntaget är omgiven av en cirkelformad väldoftande lavendelrabatt.
Har du varit i Smygehamn någon gång?
Må väl och njut av dagarna som passerar <3
Christina Karlsson
”Exit light, enter night” med Metallica på Ullevi 2019
Det bor en rocker i mitt hjärta, och denna rocker viskar att hårdrock är som bäst när man upplever den IRL. Det kan vara så att jag tillhör den skara av människor som behöver en regelbunden dos av hårdrock för att må riktigt bra och ett tydligt tecken på att det var alldeles för länge sedan jag var på rockkonsert är att min gamla skinnjacka hade hunnit samla damm. Jag fick helt enkelt damma av jackan för att få den anständig nog för Metallicakonsert.
Jag hämtade upp maken utanför hans arbetsplats i Lund och sen körde vi de närmare 30 milen som det är härifrån till Göteborg. Vilken spellista vi lyssnade på i bilen kan ni säkert gissa… och innan kvällen var slut hade vi hört alla favoriterna om igen fast IRL. The unforgiven, Enter Sandman, Nothing else matters…Sad But True, For Thom The Bell Tolls, Master of Puppets och många fler….
Ullevi är en fantastisk konsertarena och vi hade bra sikt därifrån vi satt, speciellt med tanke på att det faktiskt var över 63000 personer på arenan. Vilken konsert! Och vilken publik! Stämningen var på topp hela kvällen och Metallica bjöd på många överraskningar, bla genom att helt oväntat börja spela en svensk låt, Staten och kapitalet och invänta att vi i publiken skulle komma på vilken låt det var och börja sjunga med. Det tog inte lång tid att få hela Ullevi att sjunga med… Men överlag var det ändå en riktigt traditionell 80-talsfeeling över hela konserten med rök, ljusshow, eld, fyrverkerier, gitarrsolo och ett grymt ös på både på Metallica och oss i publiken.
Det var det det, nu har jag fått min dos av hårdrock – dags att återgå till den obligatoriska vardagen med semesteråtaganden, chill och allt som hör därtill.
Må väl!
Christina Karlsson
”Ska vi älska så ska vi älska till rock´n roll” – en kväll på Möllan i Malmö med GT 40
Kylan svepte in från norr, grå regnmoln hängde i luften men stämningen var på topp hela kvällen. Regnet bröt aldrig ut och vi i publiken alstrade massor av värme till tonerna av GT 40, dvs Gyllene Tiders avskedsturné. Lyssna bara på namnet, Gyllene Tider – det är ju hur vackert som helst <3
Gyllene Tider, Åh vilka Sommartider. Musik som får en att Leva Livet, och känna sig som en Kung av sand och vilja älska till Rock´n roll. Längta efter en flicka i en Cole Portersång (och samtidigt inte kunna låta bli att undra vem hon är och varför jag längtar efter en flicka? 😉 ). Tänka att Kärleken inte är blind men ganska närsynt…och sen vill man bara ta en tyst minut, Gå och fiska, eller sätta sig på en sten vid en sjö och filosofera för att samla krafter. Rocka loss med Povel Ramel och Paul McCartney – På jakt efter liv, till Himmel No. 7…Drömma om att sväva i en guldträdgård, om att vilja höra gräset gro och känna att vindarna är varma i Juni, Juli och Augusti. Allt blir mycket lättare då. Tänka att det är Tuffa tider för en drömmare, och Inse att Det blir aldrig som man tänkt sig… bara sjunga vidare och Leva livet oavsett om man föredrar att leva det passionerat älskandes till Buddy Holly och Rock´n roll, eller sittandes på en sten vid en sjö eller bara känna de varma vindarna från Sommartider, att man lever i en stad som glöder och känner att någonting är på gång… känna sig som samma skrot och korn och bara sjunga ut….Sommartider, hej, hej! (mixat av utdrag ur GT lyrics)
Kylan, och några andra små missöden under dagen, till trots… så kom vi dit och fick njuta av en härlig kväll med fantastisk trallvänlig, glad och inspirerande musik som ger massor av energi!
En av mina absoluta GT favoritlåtar är, ”Ska vi älska, så ska vi älska till Buddy Holly”. Vilken är din Gyllene Tider, favoritlåt?
Må väl och njut av Gyllene Tider <3
Christina Karlsson
Skulpturer vi passerar
Tänk dig att du har en cirkel, dela den i två delar, snurra runt delarna och foga samman dem med sin radie…och vips så har du ritningen till ett geometriskt konstverk.
Just den här typen av ritningar och skulpturer är kännetecknande för Bertil Herlow Svenssons konstnärskap. Svedalakonstnären Bertil Herlow Svensson föddes i 1929 i Våxtorp i Halland, flyttade till Börringe i Svedala där han bodde fram till sin död 2012.
Det här konstverket är placerat i närheten av en gångstig vid Erlandsdal i Svedala. Detta är ett konstverk jag ofta passerar när jag ger mig ut på promenad. Jag tycker att konstverket är vackert, harmoniskt i sin enkelhet och intressant med sin referens till den geometriska sfären. De flesta av Bertil Herlow Svenssons konstverk är har matematiska referenser och jag skulle bra gärna vilja veta vilket budskap han egentligen ville förmedla…
Brukar du stanna upp och betrakta något konstverken du passerar där du bor?
Christina Karlsson